Göm menyn

                                     

Linköpings universitet

Tema Kultur och samhälle

2015-01-16

 

 

Forskarutbildningskurs, vt 2015

Forskningsprocessen, 9 hp

The Research Process, 9 hp

I pdf

 

Kursansvar: Professor Roger Qvarsell

Kulturvetenskaplig forskning rör i allmänna ordalag att göra det människor skapat begripligt och förståeligt i sitt sociala och historiska sammanhang. Människans kulturella värld innefattar konstnärligt och vetenskapligt arbete, institutioner, traditioner och föreställningar, språk och symboler m.m. Ett vetenskapligt studium av denna komplexa verklighet förutsätter tillgång till intellektuella redskap som kan tydliggöra forskningsarbetets utgångspunkter och förutsättningar, metodologiska principer och analytiska redskap. Den kulturvetenskapliga forskningens möjligheter och problem är ständigt föremål för diskussion och omprövning, med en uttalad strävan att finna nya lösningar på gamla problem.

Kursen syftar till att introducera den kulturvetenskapliga forskningen i allmänhet och hur densamma bedrivs vid Tema Kultur och samhälle i synnerhet genom en aktiv diskussion om forskning som en fortgående intellektuell process. I denna identifieras skilda studieobjekt, frågor och syften formuleras, relevanta material bestäms, metoder och teorier väljs, forskarens egen roll i processen begrundas och möjliga slutsatser diskuteras.

 

Innehåll och uppläggning

Kursen består av en serie tematiskt organiserade seminarier i vilken tidigare och pågående forskningsprojekt och avhandlingsarbeten vid temat presenteras, granskas och diskuteras. Deltagarna väljer i samråd med kursansvarig lärare vilka avhandlingar som skall bli föremål för en ingående analys. Relevant litteratur som berör seminariets tema presenteras och studeras i valda delar.

 

Examination

Förutom aktivt deltagande i seminarierna skall tre relevanta doktorsavhandlingar, gärna men inte nödvändigtvis från tema Q, analyseras med avseende på de frågor som ställts inom kursens seminarier rörande studieobjektet, ämnesformuleringen, materialbestämning, teori- och metodval, samt hur slutsatserna tagit form.

Examinationsuppgiften bör omfatta 10-15 sidor och den skall presenteras vid ett seminarium som avslutar kursen.

 

Lärandemål

Kursen ansluter i första hand till målen att

  • visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet,
  • visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och att granska och värdera sådant arbete,
  • visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används.

 

Målgrupp

Kursen vänder sig till doktorander som antagits till Tema Q:s forskarutbildning 2015 för vilka kursen är obligatorisk. Doktorander vid näraliggande forskarutbildningar inom LiU kan efter samråd med berörd examinator och den kursansvarige läraren få delta i kursen.

Utvärdering

Efter kursens slut genomförs en muntlig eller skriftlig utvärdering enligt temats allmänna anvisningar i doktorandhandboken.

 

Anmälan

Doktorander som påbörjar sin forskarutbildning vid Tema Q vt 2015 behöver inte anmäla sig. Andra intresserade uppmanas att ta kontakt med den kursansvarige läraren för kompletterande information.

 

Roger Qvarsell, Tema Q, Linköpings universitet, 581 83 Linköping, 013-282942, roger.qvarsell@liu.se


 

Schema

 

Tid och plats

Torsdagar kl 13.15-15, Seminarierum, KH 562, Kopparhammaren, Norrköping (om inte annat meddelas).

 

Torsdag 5 februari 2015, 10.15-12

Roger Qvarsell, Att identifiera ett studieobjekt           

För kulturforskningen liksom för de flesta forskningsområden är identifieringen eller definieringen av studieobjektet av stor betydelse. Kulturvetenskapen kan sägas handla om kultur som samhällssektor eller med andra ord de delar av samhället som består av konstnärligt eller kulturellt arbete och som manifesteras i olika typer av institutioner, föreställningar och evenemang. Kulturforskning kan även ses som ett vetenskapligt perspektiv, där det meningsbärande och kulturellt tolkningsbara i tillvaron undersöks oberoende av om det handlar om avsiktlig kulturproduktion eller oavsiktligt meningsbärande inslag i tillvaron. Ett tredje sätt att definiera kulturvetenskapens objekt är att tala om en historisk kulturaliseringsprocess i vilken en allt större del av den värld som omger människan uppfattas som kulturprodukter. Till betydande del hänger denna något komplicerade situation samman med att begreppet kultur har flera innebörder. 

Litteratur:

Fornäs, Johan, Kultur, Malmö: Liber, 2012.
Kulturaliseringens samhälle: Problemorienterad kulturvetenskaplig forskning vid Tema Q 2002-2012, red. Svante Beckman, Linköping, 2012. (Tillgänglig på institutionen).

 

Torsdag 12 februari, 10.15-12

Malin Thor Tureby, Minnen och berättelser som mål och medel

Inom det kulturvetenskapliga forskningsfältet har det utvecklats flera olika metoder för att arbeta med minnen och berättelser. I åratal har kulturvetare debatterat såväl minneskulturers som berättelsers olika former och betydelser i litteratur, historia, media, akademi, arkiv, samhälle och populärkultur osv. Det finns vitt skilda uppfattningar om vad som konstituerar minnen, minneskulturer och berättelser; hur de skapas, hur de eventuellt ska arkiveras eller bevaras och hur de kan undersökas eller användas som material inom kulturvetenskaplig forskning. Vid detta tillfälle kommer vi att diskutera olika metoder och sätt att se på minnen och berättelser.

Litteratur:

Astrid Erll, “Travelling memories”, Parallax, 2011, vol. 17, no. 4, s. 4–18
Linda Shopes, “Insights and Oversights: Reflections on the Documentary Tradition and the Theoretical Turn in Oral History”, Oral history Review, (Summer/Fall 2014)  41 (2), s. 257-268.

 

 

Torsdag 19 februari

(Inget seminarium, Sportlov)

 

Torsdag 26 februari, 10.15-12

Eva Hemmungs Wirtén, Att hitta eller forma ett material

Att identifiera, arbeta med och tänka teoretiskt kring ett forskningsmaterial är en ständigt pågående process. Alldeles oavsett om det rör sig om en artikel eller en monografi, så måste forskaren kontinuerligt förhålla sig både fokuserad på och flexibel till sitt material. Men hur gör man det? Vad är egentligen ett material? Och hur påverkar materialet forskningen? Vid det här tillfället kommer vi att diskutera ett flertal aspekter av materialhantering och även ta upp hur materialet samverkar med andra delar av forskningsprocessen (teori, metod, strukturering, kommunikation).

Litteratur:

Perec, Georges (1980). “Experimental Demonstration of the Tomatotopic Organization in the Soprano (Cantatrix sopranica L.),” SubStance, Vol. 9 (4), Issue 29: 37-45 (8 sidor, tillgänglig via JSTOR)
Hemmungs Wirtén, Eva, “Pasteurizing Marie Curie: a (Meta)Biographical Experiment,” (ute på peer-review hos Social Studies of Science, tillgänglig i manus hos författaren).

 

Torsdag 5 mars, 10.15-12

Bengt Erik Eriksson, Att skriva fram ett forskningsämne

Finns det bra och dåliga eller till och med olämpliga ämnen? Problematik, syfte och frågeställningar – vilka funktioner och betydelser har de i forskningsprocessen? Vad kvalificerar ett ämne till att bli ett vetenskapligt ämne? Vilken roll har det vetenskapliga skrivandet och hantverket i formuleringsarbetet av forskningsämnet? Vid detta tillfälle kommer vi att använda oss av en uppsättning varierande problemformuleringar från olika doktorsavhandlingar för att rekonstruera hur forskarna formulerat fram sitt ämne. Vi kommer också att diskutera hur förhållandet mellan inom- och utomvetenskapliga krav kan förstås samt hur relationen mellan forskaren och ämnet kan komma att utvecklas över tid.

 

Två veckor innan detta kurstillfälle kommer deltagarna att få ett antal doktorsavhandlingar som skall analyseras utifrån hur forskningsämnet formuleras. Samtidigt kommer deltagarna få en länklista till artiklar, utdrag ur böcker samt olika digitala resurser.

 

Torsdag 12 mars, 13.15-15 (Obs!)

Martin Kylhammar, Att formulera säkra slutsatser eller räcker det med problematiserande resonemang?

Kulturvetenskap definieras stundtals i relation till naturvetenskap, och sägs till exempel skilja ut sig genom att vara inriktad på det idiografiska (det tidsbundna och unika), inte på det nomotetiska (det tidlösa och generella) eller genom att fokusera på att problematisera och perspektivisera världen snarare än att som naturvetenskapen fastslå säkra fakta och formulera principer för stabila naturlagar.

Vid det här tillfället tar vi med utgångspunkt i biografiskrivande upp några centrala metodologiska konsekvenser av en forskning som handlar om ”människan”, inte om ”naturen”. Hur kan man förhålla sig till vetenskapliga krav och förhoppningar om säkra fakta, tidlös giltighet, objektivitet och generella teorier när man analyserar ett unikt mänskligt livsöde?

Till seminariet läses några valfria uppsatser ur antologin Med livet som insats: Biografin som humanistisk genre 2007).

 

Torsdag 26 mars, 13.15-15 (Obs!)

Roger Qvarsell, Slutseminarium kring examinationsuppgifterna.

 

 

 

 

 

 


Sidansvarig: henrik.perala@liu.se
Senast uppdaterad: 2015-04-15