Göm menyn

Korruption, arkitektur och poetokrati bokämnen i höst

Hösten är boksläppens tid. Så också för flera ISAK-medarberare

Thordis Arrhenius, professor vid Tema Q, har varit redaktör och medförfattare till antologin Experimental Preservation (Lars Müller Publishers) som närmar sig den rörelse inom arkitekturen och konsten som infogar det som förr ansågs vara gammalt, historisk och omodernt. Antologin skärskådar den framväxande generationen bakom denna vändning, och undersöker deras experimentella uppdrag med bevarandet av kulturellt laddade föremål.

Tema Q-professorn Martin Kylhammar har skrivit Poétocratie: Les écrivains à l’avant-garde du modèle suédois (Éditions d’Itaque, Paris) tillsammans med Sylvain Briens, professor på Sorbonne. Utgångspunkten för boken är ett tankeexperiment: Hur skulle vi tala om politikens långsiktiga frågor om våra skönlitterära författare haft problemformuleringsinitiativet? Om vi hade levat, som det kunde heta vid förrförra sekelskiftet, i en poetokrati.

Författarna inleder boken med ett kapitel om bilder och myter av Sverige sett från fransk horisont. Sedan analyserar de fyra centrala såväl politiska som poetiska teman i svensk litteratur under drygt hundra år: frågan om teknologin, om naturen, om lyckan och välfärden och slutligen analyseras den svenska litteraturens spänningar mellan nationellt och kosmopolitiskt.

Bokens huvudpersoner är August Strindberg, Verner von Heidenstam, Harry Martinson, Kerstin Ekman, Tomas Tranströmer och Stieg Larsson, men runt dem deltar ett femtiotal nordiska författare i detta säreget framåtsyftande politiska samtal.

Boken börjar säljas med start den 21 oktober och i månadsskiftet oktober/november anordnas med anledning därav ett flertal seminarier och kollokvier i Paris.

Gissur Ó Erlingsson, biträdande professor vid CKS, är en av författarna till nyutgivna boken A Clean House? Studies of Corruption in Sweden (Nordic Academic Press) som han skrivit tillsammans med Andreas Bergh, Richard Öhrvall och Mats Sjölin och som riktar sig till en internationell publik.

– Risken för korruption i Sverige är relativt sett störst i kommunerna. Här pågår tillståndsgivning, inspektioner och andra typer av öga-till-öga-kontakter som är känsliga för otillbörlig påverkan. Dessutom lämnar ibland den lokala granskningen övrigt att önska, säger CKS-forskaren.

Sverige hör till ett av de minst korrupta länderna i världen. Varför är vi intressanta för andra länder?

– Även om vi hör till de allra bästa i klassen, måste vi lära oss hur korruptionen ser ut och hur den uppstår. De senaste årens skandaler illustrerar att problemen måste tas på allvar också här, även om vi tillhör de minst drabbade sett ur ett globalt perspektiv.

Boken utgör en slutpunkt för det större forskningsprojektet ”Tillit och korruption i lokalpolitiken”, men Gissur Ó Erlingsson håller fast vid i ämnet i två pågående projekt: dels en studie av varför internationella experter bedömer korruptionen på Island som lägre än vad de isländska medborgarna gör, dels ett projekt som finansieras av Vetenskapsrådet om kommunala bolag, där bland annat sambandet mellan korruption och kommunala bolag undersöks.

 


2016-09-30




Sidansvarig: henrik.perala@liu.se
Senast uppdaterad: 2016-09-30