Göm menyn

Digitala molntjänster påverkar jordens resurser

Molnbaserade lagringstjänster underlättar våra liv. Men det har också ett pris.

Smarta mobiltelefoner och surfplattor i kombination med snabba nätuppkopplingar gör att vi i dag kan befinna oss nästan var som helst utan att missa en enda minut av information eller uppdateringar. Molntjänster för lagring av e-post, bilder och andra dokument gör att vi nästan får ett rotlöst tillstånd och en känsla av att allt är tillgängligt överallt, utan krav på att vi ska befinna oss på en särskild plats. Anna Reading vill dock påminna oss om att även om vi befinner oss i ett abstrakt moln, får det ytterst påverkan och konsekvenser för livet på jorden.

Anna Reading är professor vid King’s college i London och höll öppningsanförandet på kulturforskarkonferensen ”In the flow: People, Media, Materalities” som inleddes i Norrköping på måndagen. Konferensen anordnas av ACSIS vid Campus Norrköping, ett nationellt centrum för tvärvetenskaplig kulturforskning och omkring 200 kulturforskare från 22 länder deltar i årets konferens. Anna Reading har studerat hur den globala digitaliseringen påverkar flöden av arbetskraft, kapital och material som krävs för att tillgodose våra krav på ständig uppkoppling.  Hon använder sig av termen ”globital” – en sammanvävning av orden globalisering och digitalisering och den rörelse som vi alla är en del av.

– Det första många av oss gör på morgonen är att ta våra smarta mobiler i handen redan när vi ligger i sängen. Logiskt, eftersom det är den som ofta väcker oss, men det innebär också att vi tar en global kontakt direkt, säger Anna Reading i Hemerycksalen i Louis de Geer konsert & kongress där konferensen hålls under tre dagar. Hon visar vidare exempel på hur vi alla är intrasslade i det globala nätet och hur det är sammanvävt. Varje gång vi kollar facebookflödet eller mejlen betyder det att en signal skickas iväg som studsar tillbaka via någon av alla gigantiska serverhallar som krävs för att möta våra krav på snabb uppkoppling. Serverhallar som kräver vatten för att kylas av och som tär på jordens resurser. Ett annat exempel är den gigantiska soptipp av elektronikskrot som finns i kinesiska Guiyu, där kvinnor och barn arbetar i en giftig miljö för att ta vara på guldet som finns i scannrar, mobiltelefoner och datorer och som krävs för att skapa ny elektronisk utrustning.  

Allt detta skapar friktioner i flödet, friktioner som också tar sig utryck i protester mot den miljöförstöring som blir resultatet. Anna Reading vill därför ta ner molnet till jorden för att vi ska förstå och se dess socioekonomiska kopplingar, annars är risken stor att vi får betala ett för dyrt pris i form av miljöförstöring och omänskliga arbetsvillkor. Hur kan vi då minska materialiseringen och den negativa spiralen? I den efterföljande diskussionen presenterades ingen generallösning, men Anna Reading konstaterade ändå att det finns röster mot den ökade globitaliseringen. Utvecklingssprång följs ofta av en motrörelse, så också här. Hon konstaterar frankt att hon själv är en företrädare för dem som anammat utvecklingen fullt ut, men att 20-åringarna faktiskt kan se andra alternativ. 


Anna Valentinsson 2015-06-15




Sidansvarig: henrik.perala@liu.se
Senast uppdaterad: 2017-08-14