Göm menyn

Hon disputerar om hur det är att leva i ett världsarv


Marit Johansson porträtt
Hur påverkas en stad av att ha världsarvsstatus? Det handlar Marit Johanssons doktorsavhandling om som hon disputerar med på Tema Q - Kultur och samhälle.

Det är mindre än ett dygn kvar till disputation och Marit Johansson sitter och pluggar på avhandlingen som hon jobbat med på heltid de senaste fyra åren. I ”Life in a world heritage city. A case study of discussions and contested values in Angra do Heroísmo, the Azores” har hon studerat hur UNESCO:s världsarvsstatus kan påverka en stads identitet, samhällsbyggnad, näringsliv, turism och möjligheterna för en världsarvsby att utvecklas modernt.

– Världsarvsstatusen är avgörande för invånarnas identitet, tillhörighet och stolthet, säger Marit Johansson.

Hon har en master i arkeologi från Universitet i Oslo och det var när hon under ett halvår jobbade med ett arkeologiskt arbete strax utanför Angra do Heroísmo som hon fick upp ögonen för problematiken.

– Jag upptäckte att det fanns en konflikt mellan att bevara och utveckla och jag ville komma nära invånarna som lever i ett världsarv. Det finns en dubbelsidighet där: man är stolt över staden, men samtidigt komplicerar det mycket, säger Marit Johansson.

Angra do Heroísmo ligger på den azoriska ön Terceria och drabbades 1980 av en jordbävning som ödelade 80 procent av staden. I kampen för att bygga upp staden igen, tog de stöd hos UNESCO och det blev också en inkörsport till världsarvsstatusen.

Att ha status som världsarv medför en rad restriktioner och det finns skyddsregler som man måste förhålla sig till. Där uppstår friktioner och kan uppmana till civil olydnad, men också att invånarna blir engagerade och får makt att påverka processerna.
Marit Johansson berättar om en medborgare som halkade och slog sig på kullerstenarna och därefter startade en namninsamling för att få en bättre gatubeläggning. Det resulterade också i en diskussion om tillgänglighet: kullerstenarna må vara typiska för den historiska stadsbilden, men de är å andra sidan exkluderande för barnvagnar och rullstolsburna.

 Marit Johansson kan också konstatera att det skett en uppmjukning i förhållande till världsarvsmiljön. Bland annat planeras ett nytt bibliotek mitt i stadskärnan och det vill man ska få ett modernt uttryck, att det syns att det är byggt på 2000-talet.

Hur tror du att din avhandling kommer att göra skillnad?

– Det ska bli spännande att se hur den tas emot, jag hoppas att den kan påverka världsarvsarbetet, säger Marit Johansson.

 

 Anna Valentinsson

 

Fotnot: Ett världsarv är ett kulturminne eller naturminne som är så värdefullt att det är en angelägenhet för hela mänskligheten. Det är en plats, ort, miljö eller objekt som på ett alldeles unikt sätt vittnar om jordens och människans historia. Idag finns 1007 platser världen över på UNESCO:s världsarvslista.

 

 


2015-06-05




Sidansvarig: henrik.perala@liu.se
Senast uppdaterad: 2015-06-05