Göm menyn

Kulturens ekonomi och politik

Som samhällssektor handlar kultur om både politik och ekonomi. Numer beskrivs kulturen ofta som en snabbt expanderande del av ekonomin, medan många har pekat på att den statliga och institutionaliserade kulturpolitiken däremot har tappat mark. Parallellt med denna utveckling har såväl kulturens yttre som inre gränser förskjutits. Med ”upplevelseekonomins” tillväxt har gränsen mellan varuproduktion och kulturproduktion blivit diffus, samtidigt som den tilltagande medialiseringen har rubbat gränserna såväl mellan hög och låg kultur som mellan olika estetiska genrer.

I det här programmet bedriver vi en bred och mångfacetterad forskning kring de förändringar som sker inom kulturpolitiken och kulturekonomin. Denna forskning handlar främst om hur politiska och ekonomiska processer samspelar med varandra inom dagens produktion och konsumtion av kultur. För att kunna analysera också mer långsiktiga förändringar – eller sega strukturer – inom kulturella praktiker, sociala rörelser och kulturpolitiska sammanhang är forskningen även historiskt förankrad. En viktig del av programmet handlar om att fånga in de makt- och dominansförhållanden som i vardag och samhälle genomsyrar kulturens politiska och ekonomiska dimensioner.

Bok, artikel - och avhandlingsprojekt inom området:

 

Erling Bjurström

  • Det nya FolkbildningsSverige. Antologi under redaktörskap av Erling Bjurström och Tobias Harding. Förutom redaktörerna medverkar Henrik Nordvall, Carin Falkner och Bernt Gustavsson med artiklar i boken, som beräknas utkomma under hösten 2012. Boken sammanfattar erfarenheterna och resultaten av ett VR-finansierat projekt kring folkbildningens förändrade villkor och förutsättningar i samtiden, med betoning vid det praktiska och formella utövandet av demokrati i folkbildningssammanhang.
     
  • Den kreativa sektorn, kulturentreprenörskap och stadsutveckling på lokal och regional nivå. Rapport/bok som sammanfattar resultaten av en studie kring de lokala och regionala förutsättningarna för utvecklingen av kreativa näringar, kulturentreprenörskap och stadsomvandling. Boken, som beräknas utkomma under hösten 2012, skrivs av Erling Bjurström, Martin Fredriksson och Per Möller.
     
  • Kanonbildning i historiskt perspektiv. Studier av kanonbildningens samtida ställning inom konsten, som redovisas i två artiklar, en som behandlar den samtida kanonbildningens beroende av identitetspolitik och en som behandlar förutsättningarna för kanonbildning inom musiken. Preliminära arbetstitlar för artiklarna, som beräknas publiceras under 2012, är Whose Canon? Culturalization versus Democratization respektive High and Low In Music: Between Canons and Charts.
     
  • Ny tid, ny ungdom, nya och gamla rörelser. Artikel kring de nya sociala rörelsernas reproduktion i början av det tjugofösta århundradet. I artikeln behandlas de s.k. nya sociala rörelsernas utveckling fr.o.m. 1960- till det första decenniet av 2000-talet. Tonvikten ligger vid de generationsväxlingar som går att urskilja inom dessa rörelser omkring millenniumskiftet 2000, samt förändringar i deras inriktning, arbetssätt och strategier. I samband med detta ställs också frågan i vilken utsträckning 1960-talets nya sociala rörelser var uttryck för generationsmotsättningar och bundna vid en specifik generationserfarenhet. Artikeln ingår i en antologi som är en ”uppföljare” till trilogin Krisen, Rörelserna och Alternativen som Akademilitteratur gav ut 1984 med Mats Friberg och Johan Galtung som redaktörer. Ingår i forskningsprojektet KRA som leds av Mats Friberg, School of Global Studies, Göteborgs universitet och Johan Galtung, Hawaii University. I boken, som beräknas utkomma under 2012, medverkar ett 25-tal forskare med specialstudier av olika sociala rörelser.
  • Tid och smak. Större bokprojekt kring historiska smakförändringar, med tonvikt vid hur olika tidsuppfattningar påverkar det sätt som smak uttrycks på och bedöms. Teoretiskt bygger boken på en utveckling av begreppet smakspel, som i huvudsak fångas in med den ”sene” Wittgensteins filosofiska syn på språkspel och praxis. Konstitutionen och utvecklingen av det moderna smakspelet fångas in med hjälp av en historisk analys, som sträcker sig från 1700- och 1800-talen när den moderna synen på estetik och konst tar form, fram till nutiden, där brytpunkten mellan det moderna och det postmoderna smakspelet – eller modernismen och postmodernismen – ägnas speciellt intresse och betraktas som den viktigaste faktorn bakom det smakspel som spelas idag. Här ställs också frågan om det fortfarande är möjligt att urskilja en gräns mellan hög och låg kultur, samt hur denna gräns fastställs eller ”spelas med” i det samtida smakspelet. Boken beräknas vara färdigskriven under 2013. Artiklar som behandlar den problematik som berörs i boken har tidigare publicerats i artikeln ”The Taste Games of High and Low Culture” som ingår i antologin Sociology and Aesthetics (eds. Jostein Gripsrud, Kristiansand: Norwegian Academic Press 2000) och ”Cultural policy and the meaning of modern and post.modern taste, with concluding remarks on the case of Sweden” i International Journal of Cultural Policy, Volume 14, Number 1, February 2008.

Tobias Harding

  • Det nya Folkbildningssverige. Antologi under redaktörskap av Erling Bjurström och Tobias Harding. Förutom redaktörerna medverkar Henrik Nordvall, Carin Falkner och Bernt Gustavsson med artiklar i boken, som beräknas utkomma under hösten 2012. Boken sammanfattar erfarenheterna och resultaten av ett VR-finansierat projekt kring folkbildningens förändrade villkor och förutsättningar i samtiden, med betoning vid det praktiska och formella utövandet av demokrati i folkbildningssammanhang. Harding deltar också med ett kapitel om demokratisk kompentens som erfarenhetskunskap erhållen genom aktivt deltagande i föreningar, med exempel från bl.a. Sveriges roll- och konfliktspelssällskap (Sverok) och det muslimska studieförbundet Ibn Rushd.
  • Effekter av Kultursamverkansmodellen. En antologi som skrivs i samarbete mellan SweCult och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) under redaktörskap av Tobias Harding och Carl Nathansson. Syftet är att samla ledande svenska forskares perspektiv på en pågående kulturpolitisk reform. Harding deltar också med ett eget bidrag om hur det civila samhället medverkat i och påverkats av denna reformprocess.

Mats Brusman

  • Urbanitetens kulturer. Utgångspunkten för projektet är hur målet att utveckla en hållbar och attraktiv stadsmiljö reser frågor om stadens offentliga och halvoffentliga rum och hur dessa påverkas av kommunikation, samverkan och konflikter mellan lokala aktörer. Projektet syftar till att kartlägga och analysera hinder och möjligheter i lokala stadsutvecklingsprocesser genom fokus på hur lokala och regionala aktörer (kommun, fastighetsägare, intresseföreningar, privatpersoner, länsstyrelse, regionförbund m fl) handlar och kommunicerar. I en utveckling med ökad rörlighet och betoning av regionernas roll förändras de lokala aktörernas förutsättningar och handlingsutrymmen, vilket påverkar strategier och samarbetsformer. Samtidigt utmanas etablerade strukturer och kulturella mönster knutna till platser, professioner och identiteter. Specifikt studeras i projektet betydelser av kultur i lokala stadsutvecklingsprocesser; hur kultur på olika sätt uppfattas som viktiga resurser i stadsutvecklingen och hur kultur förstås, används och kommuniceras i dessa processer. Projektet är finansierat av Fastighets AB L E Lundberg via LiU:s fundraisingkampanj Expanding Excellence.

Sofia Lindström

  • Konstnärers utbildning och arbetsmarknad. Konstnärers osäkra levnads- och arbetsvillkor ställs i relation till samtidens kulturpolitiska diskurs om entreprenörskap. Hur hanterar konstnärer den frihet som betonas i konstnärliga utbildningar och betraktas som en förutsättning för deras etablering på arbetsmarknaden? Vad förutsätter denna frihet, hur definieras den och vad betyder den för konstnärernas förståelse av sin egen arbetssituation? Materialet i avhandlingen består till största delen av intervjuer med personer med femårig högskoleutbildning i fri konst. I materialet ingår också en enkät riktad till 160 alumner från Kungliga Konsthögskolan med fokus vid frågor kring deras erfarenheter av utbildning och arbetsmarknad. Avhandlingsprojekt som beräknas vara klart 2014.

Per Möller

  • Den kreativa stadens ideologi. Politik, värdeförhållanden och kulturproduktion i Malmö stad. (arbetstitel, preliminärt utgivningsår 2013). Avhandlingsprojektet utgår ifrån en kritisk analys av den populära föreställningen om ekonomisk tillväxt som alltmer beroende av kreativt och kulturellt arbete. I idén om ’den kreativa staden’ lyfts detta tydligt fram som vitalt för att etablera den lokala platsen på en alltmer förtätad global marknad. Malmö stad befinner sig i ett massivt återhämtningsarbete efter att de stora industrierna lades ned under 1900-talets sista decennier. Denna process är intressant på flera olika nivåer vilka här analyseras utifrån ett kulturvetenskapligt och ideologikritiskt perspektiv. Stadsplanering, välfärdspolitik, visionsarbete, kulturspektakel, nya och gamla kulturinstitutioner, det fria kulturlivet, spontankultur och vardaglig kulturproduktion, alla dessa nivåer är inbegripna i Malmös förändring. Min huvudsakliga frågeställning rör konflikten i vad som numer benämns som det ’dubbla åtagandet’ i stadspolitiken, dvs. nödvändigheten av ett attraktivt varumärke och tillgodoseendet av medborgarnas välfärd. Det ’attraktiva’ värdet är ett immateriellt kapital som produceras på alla ovan nämnda nivåer. Dessa approprieras i varumärket Malmö, men hur ser egentligen värdeförhållandet ut, vilka strukturer vilar det på, och hur påverkar det villkoren för de i Malmö verksamma kulturproducenterna?

Ann-Charlotte Gilboa Runnvik

  • Genusordningen i resans rum – hållplatser, väntsalar, stationer, resecentrum och terminaler (2013). Projektet syftar till att i ett genusperspektiv studera hur olika typer av trafikrum eller noder/knutpunkter – hållplatser, väntsalar, stationer, resecentrum, terminaler – är utformade, hur de används och är avpassade till kvinnors respektive mäns behov och önskemål. Nyckelord: Genus, transport, rum, kropp, service, risk och säkerhet. Projektet finansieras av Trafikverket (tidigare Banverket).


 


Sidansvarig: monica.bodker-pedersen@liu.se
Senast uppdaterad: 2012-04-16