Välkommen till SweCult - Swedish Cultural Policy Observatory

SweCult är en centrumbildning vid Linköpings universitet, förlagd till Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur (ISAK). SweCult har också en extern styrelse båståelse av kulturpolitiskt intresserade forskare och representanter för kulturområdets praktiker.

SweCult är ett nationellt kunskapscentrum för kulturpolitiskt relevant forskning. Centret har tre långsiktiga målsättningar. För det första att främja kulturpolitiskt relevant forskning, för det andra att bidra till en ökad samverkan mellan denna forskning och kultursektorns intressenter bland myndigheter, företag, professionella organisationer m.m., och för det tredje, att fungera som en svensk partner i ett växande internationellt – framför allt europeiskt – nätverk av kulturpolitiska observatorier. Med seminarier, konferenser, publikationer och webbaserade informationskanaler är SweCults mål att stimulera debatt, forskning, dokumentation, nätverk och praktikersamverkan på det kulturpolitiska kunskapsfältet.

Ideellt arbete i kultursektorn

Regionalisering. Under konstruktion. Effekter av kultursamverkansmodellen

Kultursamverkansmodellen från 2011 är den kanske mest omfattande reformen av svensk kulturpolitik på många år. I ett kulturpolitiskt system som har präglats av en i jämförelse med andra länder tämligen långtgående tonvikt på den nationella nivån har kultursamverkansmodellen setts som en maktförskjutning till den regionala nivån, en nivå som fram tills för några år sedan i de flesta fall inte var någon särskilt aktiv kulturpolitisk aktör. Regional kulturpolitik ska nu formuleras i dialog mellan staten och landstingen (eller deras motsvarigheter). Dessutom ska olika aktörer i det regionala och lokala kulturlivet involveras i dessa processer. Redan nu har reformen dock mött kritik från flera håll, dels med hänvisning till möjliga negativa konsekvenser, i synnerhet för de professionella kulturutövarna, dels med frågan om den innebär en verklig maktförskjutning eller om Statens kulturråds inflytande på den regionala nivån kanske till och med stärks. För att nå större klarhet om effekterna av kultursamverkansmodellen har det svenska kulturpolitiska observatoriet SweCult och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) arrangerat tre regionala seminarier runt om i landet. Nu samlar vi ledande svenska forskare och andra experter i den här antologin där vi analyserar modellen ur olika perspektiv.

Tobias Harding och Calle Nathanson: Inledning

Läsarnas marknad, marknadens läsare

Forskningsinstitutet Nordicom, SweCult och Bibliotekshögskolan i Borås har i samarbete framställt antologin Läsarnas marknad, marknadens läsare som nu finns att beställa från Nordicom (här). 

Bokens och litteraturens ställning har varit föremål för flera statliga utredningar genom åren och oomtvistad är den kulturpolitiska betydelse boken tillskrivs utifrån ett demokratiperspektiv. En återkommande fråga är hur boken skall kunna hävda sig i konkurrens med allt det nya som följer med teknologiutvecklingen – något som i högsta grad anses ha konsekvenser för såväl läsare som marknad. Antologin innehåller analyser av utvecklingen på detta område utifrån många olika frågeställningar i digitaliseringens tidevarv. 

I antologin medverkar en rad forskare som har sin bakgrund i så skilda discipliner som sociologi, statsvetenskap, företagsekonomi, medie- och kommunikationsvetenskap, pedagogik, litteraturvetenskap, historia, nordiska språk samt biblioteks- och informationsvetenskap. 

Redaktörer: Ulla Carlsson, Jenny Johannisson

Innehåll

Förord

Ulla Carlsson Några inledande ord i spåren av tidigare utredningar om förändrade medielandskap, läsning och kulturpolitik

Ann Steiner Läsarnas marknad, marknadens läsare. Reflektioner över litteraturens materiella villkor

Lars Höglund Bokläsning i skiftet mellan traditionella och digitala medier

Ulf Fredriksson Hur 15-åringars läsning förändrats mellan 2000 och 2009. Resultat från PISA-undersökningarna

Monica Rosén Förändringar i läsvanor och läsförmåga bland 9- till 10-åringar. Resultat från internationella studier

Olof Sundin Att hantera kunskap och information i den digitala samtiden

Listbeth Larsson Om värdet av att läsa skönlitteratur

Magnus Persson Läsning i skolan – och läsning i den högre skolan

Pamela Schultz Nybacka Biblioteken, litteraturen och läsaren

Petra Söderlund Med livet som insats. Om bokprat på internet

Yvonne Lindqvist Det globala översättningsfältet och den svenska översättningsmarknaden. Förutsättningar för litterära periferiers möte

Per Rydén Litteraturkritikens betydelse

Johan Svedjedal Svensk skönlitteratur i världsperspektiv

Pelle Snickars Boken som medium

Aktuell statistik om e-böcker. Sammanställd av Ulrika Facht

Katarina Renman Claesson Boken, författaren och läsaren. En upphovsrättslig reflektion

Patrik Wikström Boken, berättelsen och pengarna i den digitala tidsåldern

Staffan Sundin Ökad integration och koncentration. Den svenska bokmarknaden i förändring

Åsa Warnqvist Dragonball, LasseMaja och Twilight. Utgivningen av barn- och ungdomslitteratur i Sverige 2001–2010 

Åsa Warnqvist Frågan som alla glömde: Vem tar fram statistiken?

Helge Rønning, Tore Slaatta A Very Special Trade? Or Just Like Other Media? Characteristics of the International Book Industry 

Jenny Johannisson, Linnéa Lindsköld, Amira Sofie Sandin Läsningen av den goda boken: Litteraturpolitik som demokratipolitik 

KulturSverige 2012

Med KulturSverige 2009 gjorde SweCult ett försök att översiktligt presentera den samlade kunskap som existerade inom kulturpolitiskt relelevant forskning i en volym. Samma volym innehöll också en utförlig sammanställning av uppdaterad statistik. Två år senare samlade vi ledande forskare och kulturskribenter i en ny antologi; Framtiden är nu! Kultursverige 2040, där vi istället riktade blicken 30 år framåt i tiden. Den gången publicerades antologin i samarbete med bokförlaget Volante.

I år har vi valt att rikta blickarna mot två aktuella frågor i den samtida kulturpolitiken. SweCult planerar därför att i samarbete med två centrala aktörer i svensk kulturpolitik att publicera inte mindre än två antologier under hösten 2012; dels en forskarantologi om kultursamverkansmodellen och de effekter som den hittills har fått och i en nära framtid kan komma att få, och dels en forskarantologi om litteratur och litteraturpolitik, med anledning av den pågående Litteraturutredningen. Den förstnämnda antologin publiceras i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och den sistnämnda i samarbete med forskningsinstitutet Nordicom vid Göteborgs Universitet. Båda böckerna kommer, enligt den preliminära planeringen, att presenteras på Bokmässan i Göteborg i september 2012.

Kultursamverkansmodellen 2010-2011

Swecult samverkar under hösten 2011 och våren 2012 med Sveriges kommuner och landsting (SKL), Region Skåne, Regionförbundet Östsam och Norrbottens läns landsting  i projektet Effekter av Kultursamverkansmodellen. Kultursamverkansmodellen - den nya modellen för samarbete mellan statlig och regional kulturpolitik - prövas nu i fem län, och ytterligare elva står på tur. Det är nu dags att analysera hur förhandlingsprocessen har gått till och diskutera de överenskommelser som man har kommit fram till.

Projektet utgörs av tre regionala konferenser samt utgivningen av en bok.

·         30 november i Skåne, värd Region Skåne

·         5 december i Luleå, värd Norrbottens läns landsting

·         23 januari 2012 i Norrköping, värd Regionförbundet Östsam

Fokus är inriktat på följande frågor:
- Hur har processerna och dialogerna fungerat?
- Vilka resultat har uppnåtts?
- Hur har finansieringen utvecklats?

Läs med om konferensserien på SKL:s hemsida!

Här finner du ett blogginlägg från Lunds Universitet om seminariet i Malmö den 30/11 2011!

Läs Tobias Hardings sammanfattning av konferenserna på Kulturekonomi.se!

KulturSverige 2040

Vart är kulturen på väg? Vad innebär kultur och kulturliv i Sverige om 30 år? Hur förändras spelplanen – och spelreglerna? Vad händer med kulturpolitiken? Vilka är utmaningarna, överraskningarna? SweCult inbjuder alla i KulturSverige – utövare, politiker, arrangörer, organisationsfolk, företagare, journalister, kulturförvaltare - forskare till samtal i dessa frågor. För två år sedan ordnade vi konferensen KulturSverige Nu. Nu lyfter vi blicken framåt. Som underlag har vi tagit fram boken FRAMTIDEN ÄR NU – KULTURSVERIGE 2040: VAD VI VET, VAD VI TROR, VAD VI VILL.

Sidansvarig: tobias.harding@liu.se
Senast uppdaterad: 2012-10-29