Göm menyn

Välkommen till SweCult
- Swedish Cultural Policy Observatory                         

 

SweCult är ett nationellt kunskapscentrum för kulturpolitiskt relevant forskning,  förlagt till Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur (ISAK).  

SweCult vill främja kulturpolitiskt relevant forskning och bidra till en ökad samverkan mellan denna forskning och kultursektorns intressenter bland myndigheter, företag, professionella organisationer med flera.

 


Ideellt arbete i kultursektorn

I en rapport som publicerats av Myndigheten för Kulturanalys beskriver Tobias Harding det ideella arbete som läggs ned i svenska kulturorganisationer, i termer av organisering, typ av arbete och omfattning. Syftet med rapporten är dubbelt; dels syftar den till att ge en övergripande beskrivning av organisationslandskapet i den svenska kultursektorns civila samhälle och dels syftar den till att ge väl underbyggda rekommendationer för hur en mer ingående undersökning av detta ideella arbetes betydelse och förutsättningar skulle kunna läggas upp. Det handlar om att ta ett brett grepp och försöka skapa en översikt över hela området.
Rapporten inleds med en presentation av hur begreppen civilsamhälle, ideell sektor och ideellt arbete används här, och skulle kunna användas i senare studier, inte minst som avgränsning av sådana studier. Därefter följer en beskrivning av områdets organisationsstruktur, samt en redogörelse för den försöksenkät som har sänts ut till kultursektorns ideella riksorganisationer för att beskriva deras bild av det ideella arbete som äger rum i dem. Till sist följer rekommendationer för fortsatta undersökningar. 
 

 

Regionalisering. Under konstruktion. Effekter av kultursamverkansmodellen

Kultursamverkansmodellen från 2011 är den kanske mest omfattande reformen av svensk kulturpolitik på många år. I ett kulturpolitiskt system som har präglats av en i jämförelse med andra länder tämligen långtgående tonvikt på den nationella nivån har kultursamverkansmodellen setts som en maktförskjutning till den regionala nivån, en nivå som fram tills för några år sedan i de flesta fall inte var någon särskilt aktiv kulturpolitisk aktör. Regional kulturpolitik ska nu formuleras i dialog mellan staten och landstingen (eller deras motsvarigheter). Dessutom ska olika aktörer i det regionala och lokala kulturlivet involveras i dessa processer. Redan nu har reformen dock mött kritik från flera håll, dels med hänvisning till möjliga negativa konsekvenser, i synnerhet för de professionella kulturutövarna, dels med frågan om den innebär en verklig maktförskjutning eller om Statens kulturråds inflytande på den regionala nivån kanske till och med stärks. För att nå större klarhet om effekterna av kultursamverkansmodellen har det svenska kulturpolitiska observatoriet SweCult och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) arrangerat tre regionala seminarier runt om i landet. Ledande svenska forskare och andra experter analyserar modellen ur olika perspektiv i antologin.

 

Läsarnas marknad, marknadens läsare

Forskningsinstitutet Nordicom, SweCult och Bibliotekshögskolan i Borås har i samarbete framställt antologin Läsarnas marknad, marknadens läsare

Bokens och litteraturens ställning har varit föremål för flera statliga utredningar genom åren och oomtvistad är den kulturpolitiska betydelse boken tillskrivs utifrån ett demokratiperspektiv. En återkommande fråga är hur boken skall kunna hävda sig i konkurrens med allt det nya som följer med teknologiutvecklingen – något som i högsta grad anses ha konsekvenser för såväl läsare som marknad. Antologin innehåller analyser av utvecklingen på detta område utifrån många olika frågeställningar i digitaliseringens tidevarv. 

I antologin medverkar en rad forskare som har sin bakgrund i så skilda discipliner som sociologi, statsvetenskap, företagsekonomi, medie- och kommunikationsvetenskap, pedagogik, litteraturvetenskap, historia, nordiska språk samt biblioteks- och informationsvetenskap. 

 


KulturSverige 2040

KulturSverige 2040

Vart är kulturen på väg? Vad innebär kultur och kulturliv i Sverige om 30 år? Hur förändras spelplanen – och spelreglerna? Vad händer med kulturpolitiken? Vilka är utmaningarna, överraskningarna? SweCult bjöd 2011 alla i KulturSverige – utövare, politiker, arrangörer, organisationsfolk, företagare, journalister, kulturförvaltare - forskare till samtal i dessa frågor. 

Som underlag för konferensen som hölls i Stockholm i januari 2011 gjordes boken FRAMTIDEN ÄR NU – KULTURSVERIGE 2040: VAD VI VET, VAD VI TROR, VAD VI VILL.

 

Konferensrapport

Bilder från konferensen

Boken Framtiden är nu: Kultursverige 2040 finns att köpa som e-bok

 


Culture Unbound: Journal of Cultural Research

I juni 2009 lanserade ACSIS e-tidskriften Culture Unbound tillsammans med SweCult och Tema Q och med ekonomiskt stöd från Riksbankens Jubileumsfond. Culture Unbound är ett tvärvetenskapligt forum för kulturforskning i ordets vidaste bemärkelse. Det första temablocket hade titeln "What's the Use of Cultural Research?" och behandlade kulturforskningens villkor i dagen kulturella och forskningspolitiska landskap.


KulturSverige 2009

KulturSverige 2009

KulturSverige 2009 är SweCults årsbok. Den innehåller ett 30-tal artiklar av ledande forskare och experter som analyserar centrala problem och utvecklingsdrag på kulturområdet. Kulturen diskuteras tematiskt i relation till politik, globalisering, ekonomisk tillväxt, medieutveckling, konstnärsvillkor, fritidsmönster och forskning. Boken innehåller också en omfattande, aktuell statistisk beskrivning av svensk kultur och offentlig kulturverksamhet med jämförande internationella utblickar.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


 

 


Sidansvarig: anna.valentinsson@liu.se
Senast uppdaterad: Mon Jan 11 07:55:41 CET 2016