Denna sida vänder sig till alla som jobbar med program eller fristående kurser.

• Antagning
• E-postlistor för studenter
• Kursplatsen It´s Learning
• Kursutvärdering – KURT
• Registrering
• SAH - studieadministrativ handbok
• Schemaläggning

Historia och Turism

• Tentamensadministration

• Uppsatsdatabasen för historia och turism

KSM

(Länkar till KSMs personalsida)

• Projektekonomi
• Maillistor

Sedan 2005 har ACSIS vartannat år arrangerat en bred kulturstudiekonferens som samlat kulturforskare både från Sverige och internationellt. Temat för ACSIS kulturstudiekonferens 2013 är I rörelse. Det rör sig på många håll och sätt i världen, och kulturforskningen har en viktig roll för vår förståelse av dessa rörelser. Konferensen äger rum 11–13 juni 2013 i Norrköping och vi välkomnar bidrag i form av individuella papers, sessioner eller workshops som på olika sätt knyter an till rörelse och dess kulturella betydelse. Konferensen arrangeras med stöd av Riksbankens jubileumsfond och Norrköpings kommun. Se ett utförligt call for papers med instruktioner här.

Preliminärt program

Tuesday June 11

12.30          Registration

13.15          Introduction: Bodil Axelsson, Orvar Löfgren

13.30          Plenary session A: MOTION AND EMOTION: MODES AND MOODS OF 

                      MOBILITY

                  Participants: Orvar Löfgren, Tom O'dell, Ida Winther and Ann Werner

15.00          Coffee

15.30          Parallel sessions

19.00          Reception hosted by the City of Norrköping

Wednesday June 12

09.15          Parallel sessions

10.45          Coffee.

11.15          Plenary session B: CRITICAL TRAJECTORIES: COMMODIFICATION,

                      DIALECTICS AND RESISTANCE IN CULTURAL   RESEARCH

                  Participants: Johan Fornäs, Eddy Nehls and Helena Tolvhed

13:00          Lunch

14.00          Parallel sessions

15.45          Coffee.

16.15          Plenary session C: VALUES IN MOTION: GENDER, NORMATIVITY, AND

                      CHANGE

                 Participants: Pia Laskar, Erika Alm and Lena Martinsson

19.00          Conference dinner

Thursday June 13

09.00          Parallel sessions

10.45          Coffee

11.15          Plenary session D: THE HISTORY OF EUROPE ON THE MOVE:

                      TRANSDISCIPLINARY PERSPECTIVES

                  Participants: Magnus Rodell, Gabriella Elgenius and Ben Martin

12.45          Closing: Bodil Axelsson & Orvar Löfgren.

13.00          Departure

Observera att programmet är preliminärt och att både tidpunkt för och sammansättning av sessionerna kan komma att ändras. Alla aktiviteter i plenum hålls på engelska, medan parallellsessionerna kan vara både på svenska och engelska.

Tisdag 11 juni

12.30         Registrering

13.15         Inledning: Bodil Axelsson, Orvar Löfgren

13.30       Plenarpanel A: MOTION AND EMOTION: MODES AND MOODS OF MOBILITY

                Participants: Orvar Löfgren, Tom O'dell, Ida Winther and Ann Werner

15.00         Fika

15.30         Parallellsessioner

Konstnärliga karriärer - rörliga arbetsmarknader och flytande yrkesidentiteter?

Samhällsvetenskaplig forskning har länge pekat på att vi är på väg in i en postmodern, senmodern eller postindustriell samhällsepok där arbetsmarknaden i större utsträckning än tidigare blivit globaliserad och kommit att präglas av hög grad av rörlighet och individualisering. Man har hävdat att det alltmer blivit upp till var och en att skapa sina egna arbetstillfällen och själv staka ut sin karriär. Detta antas ske på en arbetsmarknad som efterfrågar högutbildad, flexibel arbetskraft som kan acceptera låga löner, korttidsanställningar, distans- och frilandsuppdrag. Dessa villkor har under lång tid gällt konstnärliga yrken eller kultursektorn där utövare brottats med osäkra anställningsformer och hårda konkurrensvillkor trots att de utgör en högutbildad samhällsgrupp. I sessionen ”Konstnärliga karriärer - rörliga arbetsmarknader och flytande yrkesidentiteter?” behandlas ur ett kulturstudieperspektiv olika aspekter av rörlighet inom konst- och kultursektorns arbetsmarknader. Kan rörlighet och flexibilitet föra med sig både osäkerhet och öppenhet, beroenden och frihet? Vilka betydelser har olika former av rörlighet för de verksammas vardag, (yrkes)identitet och livsstil?

Författare i rörelse

Under den här sessionen resonerar vi om hur rörelse och förflyttning är viktiga dimensioner av skrivandet, men också om hur själva författarrollen har satts i rörelse och utmanats av krafter utanför individernas kontroll. Vi försöker därigenom belysa rörelsens roll för skapandet i såväl en konkret som i en mer symbolisk mening. Det handlar om resandets, flanerandets och stillsamhetens betydelse för konstnärskapet, och om författarens relation till politiken, vetenskapen och samhällets värdenormer.

Deltagare: Emma Eldelin, Svante Landgraf, Gustaf Marcus, Matilda Torstensson Wulf, Martin Kylhammar

Rural and urban touristscapes

Claudia Contreras Ambriz: From social enviornments to urban landscapes: between mobility and staticity
Erika Andersson Cederholm: Balancing contrasting mobilities in rural lifestyle businesses
Colin Arrowsmith: Cultural influence on spatial behavior in a tourist setting
Alma Raissova: Mobility of visually impaired guests in hospitality servicescapes
Moa Vennergrund: Rumsliga veck och rural upplevelse

Dealing and coping with displacement

Annette Wikström: Returning and reconnecting to people and places to restore health in KwaZulu Natal
Marjan Moris: A return ticket to the Handelsstraat: The role of ethnic affiliation in mobile coping strategies
Rita Kothari: Memories and Movements
Magnus Nilsson: On the use of older people in the claims making of the Sweden Democrats
Ajay Saini: Post-tsunami changes among the Nicobarese: An Ethnography of the Nicobarese of the Southren (Group of) Nicobar Islands (India)

Unsettled norms in and for Cultural Production

Ankur Bagla: Unsettled norms in and for Cultural Production, Music, Literature and the Arts
Ilkin Mehrabov: Moving forward the concept: Critical reflections on universality of music perception
Ingemar Grandin: Art music as migratory practices
Lucian Emil Rosca: Romanian Folk Music During 1944-1989 Manipulation directions and techniques
E-chou WU: Feminist translation and feminist adaptation: Ang Lee’s Sense and Sensibility

Approaching and experiencing sports

Daniel Pargman & Daniel Svensson: ”Från rörelse till sport och till sporter utan rörelse”
Thorgeir Fjeld: Moving the Posts: Two Approaches to Sports Studies
Karin S. Lindelöf: Tjejlopp som kulturellt fenomen – villkor för kvinnors motionsidrottande

19.00          Reception hosted by the City of Norrköping

Onsdag 12 juni

09.15          Parallellsessioner

Learning from Piracy I

The cultural, political and imaginary figure of the ‘pirate’ is something that seems everywhere in the contemporary world, from Somalian rogues to teenagers downloading the latest episode of ‘Pirates of the Caribbean’. Piracy is also developing into a kind of global political movement and Pirate Parties are being established in many countries across the world. Piracy is thus, in some cases, not just a self-gratifying criminal act but also a deliberate ideological position meant to challenge the hegemony of the media industry.

Exactly what piracy represents is, like terrorism, indeterminate and object to interpretation and manipulation, revolving around issues of power, ownership, property rights, whiteness, masculinity or even virility and a homogenised capitalist system that has come to represent our contemporaneity. Piracy can sometimes confront these frameworks by challenging the fixed and defined boundaries that have come to represent the complex system of capitalism. Claims of piracy, then, are accompanied by new technologies of surveillance and security propaganda, stronger implementation and reinvention of intellectual property, as well as a declaration of legislative ‘war on piracy’. Piracy can be envisioned as a struggle over resources that are located in the borderlands between the public and the private, encouraging us to imagine a new vision of space; a struggle that creates and exploits leakages between enclosed properties and the commons. Contemporary piracy challenges us to rethink deterritorialization, identity, subjectivity, individual and common authorship and what a cyborg can be.

Chair: Martin Fredriksson, Donatella Bernardi, Palle Torsson

Den rör(l)iga (barn)kulturen I

Det finns idag en rad aktiviteter för barn och unga (0-18 år) inom kulturområdet. Några exempel är: kulturverksamhet på institutioner; kulturverksamhet i civilsamhället; kultur som iscensätts på Astrid Lindgrens värld, Gröna Lund eller Science Centers; kultur i digitala medier; och kulturskapande med digitala medier. De olika exemplen kan bestå av kultur av, med eller för barn och unga eller kombinationer av de olika formerna.

Sessionen vill bjuda in forskning som lyfter frågor om meningsskapande och vad som händer i konkreta aktiviteter med barn och unga på kulturområdet, liksom studier på policy- och samhällsnivå omkring de värderingar som är med och formar förutsättningarna för verksamheterna. Såväl nutida som historiska perspektiv välkomnas. Sessionen bjuder särskilt in bidrag som utvecklar teorier, metoder och begrepp som kan bidra till diskussioner om vad barnkultur har varit, är och bör vara, alltså där frågan om de rörelser som skett och sker inom barnkulturområdet belyses. Exempel på frågor är: Hur relaterar kultur/arv, estetik, underhållning, konsumtion eller kulturpolitik till barnkultur idag och/eller historiskt? Hur relaterar barnkultur till kultur och vilka förändringar kan man se över tid och för framtiden?

Sessionsledare: Anne-Li Lindgren

Theorizing the Becoming-heritage I

Critical heritage studies has recently emerged as a new field of study within heritage research. This session wants to explore this new area with emphasis on the “critical” as a phase, notion and perspective of becoming – the  becoming-heritage(s). The session thus welcomes papers that centre heritage from perspectives that illuminate its on-the-move character and acknowledges it as fluid and provisionary, i.e. not yet static, included and canonized in hegemonic discourses and imageries. It can involve processes of cultural dissonance and consensus, as well as of cultural inclusion and exclusion. It covers questions concerning how heritage is emerging, constructed and transformed, in past well as present time. It also covers topics that can reveal how something that might become part of the officially recognized heritage, is not yet there.

Session leaders: Wera Grahn, Ingrid Martins Holmberg

Mobile lifestyles, cosmopolitanism and tourism

André Jansson: Kommunikationsplattformar i nära relationer: En kvantitativ studie med fokus på mobila livsstilar
Magnus Andersson: Cosmopolitan practices in transnational contexts: Swedish expatriates in the Netherlands
Lotta Frändberg: Acceleration or avoidance? The role of temporary moves abroad in the transition to adulthood
Gisele Alves de Almeida mfl: Blog ’Vajar pela Europa’: Contemporary cultural narratives

Människa och natur som omvandlingar och gränsytor 

Susanne Nylund Skog: Att dra på fåglar: Rum och rörelse i berättelser om jakten på åtråvärda kryss
Hillevi Ganetz: Jägaren: Döda djur, vita män och vapen i Grabbarna på Fagerhult
Hedvig Gröndal: Bilder av bakterier: streptokocker i sociologisk belysning
Katarina Saltzman & Carina Sjöholm: Gräva upp och klippa ned – liv och rörelse i villaträdgården 

Intertextuella rörelser över gränser i tid och rum

Texter skapas aldrig i ett vakuum, utan positionerar sig i förhållande till redan existerande texter och kulturella uttryck. Texter, filmer eller konstverk kan röra sig över tid och rum i relation till andra texter, hemsöka senare texter, utgöra inspirationskällor på olika sätt. Dessa rörelser skapar band och förhandlingar som kan bidra till att förstå vår samtid.

Sessionens fokus ligger på olika typer av text och textskapande där intertextualitet utgör en konstituerande del. Intertextualitet förstås här både som en företeelse, i vilken texter skapas utifrån tidigare texter, och ett perspektiv på betydelseskapande där en texts mening delvis ges i dess relation till tidigare texter.

Genom att hämta exempel från olika språk och kulturer och genom att fokusera olika textsorter vilka verkar på olika arenor har sessionen till avsikt att diskutera vilka olika kulturella funktioner som intertextualitet kan fylla och hur intertextualitet som praktik kan belysa våra försök att ge form och mening åt individuella eller samhälleliga fenomen.

Deltagare: Jenny Malmqvist, Maria Strääf, Ann-Sofie Persson

10.45          Fika

11.15         Plenarpanel B: CRITICAL TRAJECTORIES: COMMODIFICATION,

                   DIALECTICS AND RESISTANCE IN CULTURAL   RESEARCH

                   Participants: Johan Fornäs, Eddy Nehls and Helena Tolvhed

13:00          Lunch

14.00          Parallellsessioner

Learning from Piracy II

Den rör(l)iga (barn)kulturen II

Theorizing the Becoming-heritage II

Art and institutions in and ‘as performance’

Cecilia Rodéhn: Museum education – embodies practices and corporal movements
Kamilla Freyr & Åsa Arketeg: Rörelsen i rummet
Joselyne Contreras and Jorege Saavedra: Displacement and movement: A shipping container as a contemporary art gallery in Chile
Rivka Eisner: Moving Bodies/Moving Pasts: Cross-border Memory, Politics, and Aesthetics in Ea Sola’s Drought and Rain Performances

Att röra sig rätt

Elin Borrie: Dansa dig stolt
Susanne Höglin: Gående som kulturell aktivitet
Karin Högström: Rätt sätt och rätt hållning
Helena Holgersson: Challenging the Hegemonic Gaze on the City by Foot: Walk-Alongs as a Useful Method in Gentrification Research

Kulturella omförhandlingar i och kring litteratur, film och teknik

Ingrid Lindell: ”Mamma Mia!  -  en fixpunkt för rörelser i det senmoderna”
Kari Haarder Ekman: Turistens texter: Malmbanan och Lapplandslitteraturen 1900-1920
Lydia Wistisen: Staden i reella och fiktiva kontexter
Alf Björnberg: ”Hifi är inget roligt längre”. Digitaliseringen och hifi-kulturens nedgång
Åsa Ljungström: Coffee and Class for the Swedes – as seen in the Millennium Triology by Stieg Larsson: Analysing Coffee as materiality of Actor-Network-Theory

Mobility, media and crowding

Shahriar Khonsari: The Impact of New Media for Social Change: Case Study: 2009 Presidental Election and Uprising in Iran and the Impact of Social Media
Kamil Lipinski: Trangressing the form by Laibach. Revision of integrated activism.
Annelie Schlaug: Mobility as strategy in production of space
Tora Holmberg: ZooCities: Humanimal Crowding and Urban Space

15.45        Fika

16.15       Plenarpanel C: VALUES IN MOTION: GENDER, NORMATIVITY, AND

                 CHANGE

                 Participants: Pia Laskar, Erika Alm and Lena Martinsson

19.00        Konferensmiddag

Torsdag 13 juni

09.00        Parallellsessioner

Den rör(l)iga (barn)kulturen III

(Auto)mobility and conceptual mobility 

Anna Samuelsson: Cars, motoring and sustainable movement
Brenden E. Kendall & D. Travers Scott Communication as Mobility: Moving Automobility into Cultural Communication Studies
Cristiana de Oliveira Gonzales: Conceptual movement related to the origins and uses of communication technologies

Mode i rörelse

Mode kan sägas definieras genom dess rörelser och skiftningar. En ny säsong innebär nya trender, färger, snitt och material att förhålla sig till. Det är ingen överdrift att säga att mode och kläder som sådant har en stor plats i vardagen, ibland som en oreflekterad praxis, men många gånger utgör det istället en verksamhet eller ett intresse som omfattar planering och noggranna förberedelser för att klä sig själv, eller för att klä andra personer. Intresset för, eller erfarenheten av, mode i vardagen genererar inte bara frågor om personlig smak, estetik, materialitet eller funktionalitet, utan inkluderar också mer diffusa idéer om kropp och identitet: hur man utifrån modets rörelser uppfattar och vill framställa den egna personen. Den här sessionen behandlar därför utifrån olika perspektiv både symboliska och materiella aspekter av mode i rörelse.

Deltagare: Viveka Berggen Torell, Eva Knuts, Therése Andersson, Karin Lövgren

Kroppar i rörelse – en workshop om risk, lust och olust i relation till vardaglig motion

Vardagligt motionerande är i det närmaste en folkrörelse i Sverige idag. Enligt statistiken motionerar i runda tal 6 av 10 svenskar mer än 2 gånger i veckan. Förutom att många cyklar eller går till jobbet expanderar gymkulturen och nya träningsformer tillkommer ständigt. I huvudsak marknadsförs och gestaltas olika former av motionerande utifrån de positiva aspekter det har, att det är lustfyllt och hälsofrämjande men också genom att motion antas skapa gemenskap och fungera kroppsmodifierande.

Sessionen välkomnar forskning som lyfter frågor om meningsskapande och vad som händer i konkreta aktiviteter med (motionerande) kroppar i rörelse. Det finns många aspekter av det vardagliga motionerandet som vi inte vet så mycket om: exempelvis hur möjligheter och förutsättningar för motionerande i det offentliga rummet varierar mellan olika samhällsmedborgare och hur känslor av olust, eventuell rädsla, begränsar eller styr valet av motionsform liksom tidpunkt och plats. Skillnaderna tror vi dels har att göra med ekonomisk, rumslig och tidsmässig tillgång, dels hur kön och andra strukturer i intersektion spelar roll för konstituerandet av olika former av motionärer, status och plats i det offentliga rummet.

I denna workshop presenteras två tänkta forskningsprojekt som båda handlar om kroppar i rörelse i en vardagskontext.

Stina Backman och Anna Lundberg presenterar sitt projekt: ”40+ äntligen tid för lite spinning!”

Dag Balkmar presenterar sitt planerade post-doc projekt: Arbetspendling på cykel –  vardagsrisk, hälsa och arbetsorganisationers strategier för ökad cykelpendling

Dans- och musikkulturer i rörelse

Inom det tvärdisciplinära profilområdet Dans- och musikkulturer vid Institutionen för kulturvetenskaper, Göteborgs universitet, riktar vi vårt intresse mot dansens och musikens immateriella dimensioner: mot dans- och musikhändelserna och mot de kulturella praktikerna. Vi undersöker vad som sker i mötet mellan individen och de kulturella uttrycken, men också i mötet mellan individer, i den gemenskap som uppstår kring de kulturella händelserna. Frågorna handlar om hur människor använder musik och dans, och vad dessa kulturella uttryck och praktiker betyder för de människor som deltar i och är med och skapar de kulturella händelserna.

Deltagare: Astrid von Rosen, Mats Nilsson, Olle Stenbäck,  Thomas Bossius, Åsa Bergman

10.45          Fika

11.15         Plenarpanel D: THE HISTORY OF EUROPE ON THE MOVE:

                   TRANSDISCIPLINARY PERSPECTIVES

                   Participants: Magnus Rodell, Gabriella Elgenius and Ben Martin

12.45          Avslutning: Bodil Axelsson & Orvar Löfgren.

13.00          Departure

Alla är mycket välkomna att delta på våra seminarier. Tema Q-seminariet är omväxlande av fem olika slag.

1. Avhandlingsseminarier. Här diskuteras doktoranders avhandlingstexter, ofta med hjälp av en extern opponent.
2. Nyheter ur forskarens verkstad. Här presenterar forskare vid Tema Q nya egna rön i kortföreläsningens form.
3. Dubbelseminarier. Här presenterar två forskare en nyskriven text, oftast utan särskilt inbjuden opponent.
4. Arbetsseminarier. Här prövar Tema Q:s forskare tankar, idéer, hypoteser, ofta med utgångspunkt i skisser eller empiriskt material.
5. Gästföreläsare. Här bjuder vi in intressanta forskare med anknytning till Tema Q:s breda intressefält.

De utanför Tema Q som önskar få ett digitalt textunderlag till de seminarier som har ett sådant ber vi ta kontakt med respektive författare eller Emma Eldelin.

Schema för Q-seminariet våren 2013

Lokalinformation

Tvärsnittet, Kopparhammaren 7, Kungsgatan 56 C, plan 3, Campus Norrköping

Diskuteket, B-huset, ingång 25, plan 3, Campus Valla

Determinanten, B-huset, ingång 25, plan 3, Campus Valla

I samverkan med kommunchefer i Östergötland med omnejd erbjuder CKS utvecklingsprogrammet Ledarskap i kommuner. Kommunerna ger programmet sitt stöd med avsikt att stärka det kommunala ledarskapet i kommunerna och i regionen som helhet. Det ses som ett verktyg för att utveckla kommunernas förmåga att skapa en långsiktigt hållbar utveckling.

Programmet ska bidra till en ökad medvetenhet om samspelet mellan individ, grupp, organisation och samhälle. Ett mer specifikt syfte är att kommunala chefer ska utveckla det personliga ledarskapet, den egna förmågan till omvärldsanalys och rollen som ”samhällsspanare” och samhällsutvecklare. Den som medverkar i programmet ska ges möjlighet att utveckla en ökad självkännedom och förmåga att samspela med omvärlden (den egna kommunens medborgare, tjänstemän och politiker samt det omgivande samhället). Kommuncheferna i regionen är mentorer för deltagarna.

Målgruppen för programmet är: kommunala chefer som arbetar direkt mot den politiska ledningen i nämnder och styrelser samt högre chefer med personalansvar (ej ”första linjens chefer”). Lämpliga deltagare kan t ex vara personer som är: förvaltningschef; kontorschef, avdelningschef, områdeschef; ekonomidirektör; personaldirektör.

Programledningen består av Sabrina Thelander, samhällsvetare och universitetslektor, och Lennart Kågström, beteendevetare med lång erfarenhet av ledarskapsutveckling, från CKS och Lena Rydin Hansson, tidigare kommundirektör i Linköpings kommun.

I juni 2012 har en pågående omgång av programmet en högtidlig avslutning tillsammans med kommunstyrelseordförande och kommunchefer i regionen. Nu pågår den andra omgången av programmet i dess nuvarande form. I februari kommer kommuncheferna i ett antal kommuner ta emot inbjudan till nästa omgång av programmet. Den startar till hösten 2013 för att pågå framåt sommaren 2014.

Avdelningschef

Professor
Bengt Erik Eriksson

013 - 28 23 45

bengt.erik.eriksson@liu.se

Administratör
Monica Bödker-Pedersen

011-36 30 90
monica.bodker-pedersen@liu.se

Om du inte vet vem du ska kontakta kan du maila info.temaq@isak.liu.se för vidare hjälp.

Postadress

Norrköping: Tema Q
Linköpings universitet
601 74 NORRKÖPING

Linköping: Tema Q
Linköpings universitet
581 83 LINKÖPING

Besöksadress

Norrköping: Kopparhammaren 7, Kungsgatan 56 C, plan 3
Linköping: Hus B, Campus Valla

Kontakt: info.temaq@isak.liu.se

CKS bidrar till kunskapsutveckling i kommuner genom att främja kommunrelevant forskning av hög kvalitet och skapa mötesplatser som möjliggör en dialog mellan kommuner och forskare. En sådan mötesplats är CKS seminarier.

Program våren 2013

• Samhällsförändring och det ömtåliga hjärtat. Hälsoskillnader i östgötakommuner.

Björn Grip, torsdag 14 feb kl 13.15-15, Tvärsnittet, Campus Norrköping

Hur hänger variationer i ohälsa samman med arbetsmarknad och generella samhällsförändringar?
Björn Grip har i sin forskning studerat framför allt Norrköping och Linköping för att ge en bild av hur ohälsan ser ut, hur den har förändrats och vilka strukturella orsaker som kan spåras. Med utgångspunkt framför allt i diagnoser inom området hjärtsjukdomar ger materialet en unik möjlighet att jämföra folkhälsan i geografiskt närliggande städer med olika ekonomisk och socialhistorisk utveckling.

Björn Grip är doktorand vid Tema Kultur och Samhälle, Linköpings universitet, med en bakgrund som politiker och landstingsråd. Han har nyligen lagt fram licentiatuppsatsen Samhällsförändring och det ömtåliga hjärtat: En analys av samhälle, ohälsa och hjärtdödlighet i Linköping och Norrköping från 1950-tal till 2000-tal.

Läs mer på CKS-bloggen!

• Kompetens och kompetensutveckling i omsorgsarbete.

Maria Bennich, torsdag 14 mar kl 13.15-15, Tvärsnittet, Campus Norrköping

Kompetensutveckling inom omsorgsarbete är inte eller bör inte vara enbart formell utbildning av anställda. Detta seminarium behandlar hur en lärande miljö på arbetsplatsen och strategier för kompetensutveckling i organisationen behövs om kompetenssatsningarna ska få önskad effekt.

Maria Bennich disputerade vid Helix, Linköpings universitet i november 2012 med avhandlingen Kompetens och kompetensutveckling i omsorgsarbete. Helix är ett centrum vid Linköpings universitet för forskning om hälsa, lärande och rörlighet i arbetslivet.

http://www.liu.se/forskning/forskningsnyheter/1.420862?l=sv

• Marias PP-presentation
• Mer på CKS-bloggen

• Planering för framsteg och gemenskap.

Onsdag 20 mar kl 13.15-16, Vätternsalen, Folkets hus, Motala

Vad betyder visions- och framtidsarbete för lokal utveckling? Kan kommunala visionsprojekt skapa en bred lokal samverkan som involverar medborgare och näringsliv?

Dalia Mukhtar-Landgren är statsvetare vid Lunds universitet och har studerat den kommunala utvecklingsplaneringens idémässiga förutsättningar. I sin avhandling diskuterar hon hur städer planerats för framsteg och för gemenskap med särskilt fokus på det nutida Malmös omvandling från industristad till postindustriell stad.

Sven-Inge Arnell är projektledare för Motala kommuns pågående visionsarbete som syftar till att ta fram en utvecklingsplan. Genom ökad tillgänglighet och attraktivitet ska Motala förbättras som boendeort och sysselsättningen ska öka. Visionsarbetet ska stärka samverkan kring Motalas utveckling med lokala och regionala aktörer.

Seminariet genomfördes i samverkan med Motala kommun och ett femtiotal personer deltog.

Presentationer

• Dalia
• Sven-Inge

• Styrning och professionella normer i lokalt flyktingmottagande.

Martin Qvist, torsdag 25 apr kl 13.15-15, Tvärsnittet, Campus Norrköping

Den politiska ambitionen har varit att göra integrationsinsatserna mer samordnade och arbetsmarknadsinriktade. Vad händer när denna ambition möter etablerade arbetssätt och professionella normer i lokala insatser för integration?

Martin Qvist disputerade vid REMESO, avdelningen för forskning om migration, etnicitet och samhälle, Linköpings universitet i november.

Läs mer på CKS-bloggen!

• Kommunala nätverk för ekologisk hållbarhet.

Brita Hermelin och Ana Stanojcic, torsdag 16 maj kl 13.15-15, Tvärsnittet, Campus Norrköping

Hållbar utveckling är en målsättning som omfattar alla politik- och planeringsområden, och kommunerna har en central roll i detta omställningsarbete. CKS har under våren 2013 gjort en översikt av hur kommuner i regionen arbetar med frågor om ekologisk hållbarhet. Studien omfattar CKS fjorton medlemskommuner och har genomförts via intervjuer med tjänstemän samt genom en enkätstudie till ett urval projekt inom området ekologisk hållbarhet. Frågor som behandlas är på vilket sätt man får kunskap, information och resurser för projektarbete för ekologisk hållbarhet. Studiens resultat visar att kommunerna i regionen är aktiva i arbetet för ekologisk hållbarhet bland annat genom olika typer av samarbeten och nätverk.

Brita Hermelin är professor och forskningsledare vid CKS, Ana Stanojcic är student vid masterprogrammet i statsvetenskap vid Linköpings universitet och praktikant vid CKS under våren 2013.

• Tidigare seminarieserier

CKS nyhetsblogg

Klicka på en rubrik för att fälla ut inlägget.

• Till CKS nyhetsblogg